Vart är information om epilepsi

Det känns så trist att personer runt om i Sverige och världen är rädd för epilepsi. Vad jag menar. Jag som har epilepsi. Ja. Lättare epilepsi. Med epilepsi följer t.ex att man kan ha svårare för vissa saker. Jobbar saktare. Blir tröttare lättare osv. Men alla vet inte om det. Och varför det. Jo. Informationen ut till omvärlden är inte tillräcklig. Hade den varit det så hade folk förstått och vi som har epilepsi haft ett lättare liv, med att få jobb och övrigt.
Informationen är inte tillräcklig.

Spårlöst försvunnen

Sitter på bussen aptrött utan hörlurar och musik. Jag verkar hitta hörlurar eller laddaren till hårtrimmen. Det suger. Känns som om någon gömmer dom för mig. Bara för att jävlas. Mmm kissarna. Eller spöken. Två skyldiga.

Lev i nuet mina vänner.

Man ska leva i nuet och inte bakåt och framåt i tiden. Lev för stunden där du är just nu för sekunden.

Kärlek och respekt till mina med människor.

En timmes kraft ansträngning.

Igår lyckades jag åter igen jogga en timme på löpparbandet. På slutet kändes det i benen. Usch. Men jag klara det. Jag. Lika med man. Ler.

Kärlek och respekt

En grym inbakad snubbe någonstans i Sverige

Nää. Jag är inte bitter. Bara lite kåt, glad och tacksam. Du är ju allt. Meningen med livet. You now.

En vanlig dag. Kanske?

Imorgon är allt som vanligt igen. Tillbaka till slaveriet och dom som utnyttjar en. Jag är där för att lära mig, men dom gör ej det. Jag är ju ändå lärling och går en lärlingsutbildning. Vad är meningen med utbildningen om man aldrig får lära sig något. Bara kolla datum osv. Jag vill till bröd avdelningen med får ej för slavdrivarna. Trodde det här var år 2015 och ett jämställt samhälle. Men vad fel man har. Det kommer aldrig att bli ett jämställt samhälle igen. Vissa kommer behandlas sämre än andra. Och det är fakta. Det är mig förbannad.

Ta från dom rik och dubbelt så mer till dom fattiga och behövde.