Vete tusan

En sammanfattade kort rad: f..k the world.  Är man vänsterparist eller miljöpartist.  Mitt i mellan. Ena sekunden vänster. Andra miljö parist. Så vad är man. Så F..k the world.

En tanke gång

Har tänkt på en sak. Jag lyssnade på en cdbok om samarbete och psykologi, handla den om inom arbetsplatsen. Jag kommer inte ihåg vad den heter eller när jag lyssna på den. Har för mig när jag när jag praktisera receptions jobbet eller om det om det var hunddagiset. Minns att jag hade långt att åka. Jag kommer inte mycket ihåg av den heller. Men en sak som jag kommer ihåg. Och det har jag bärigt med mig. Det är det här.

Om man har tusen idéer så ska man lägga fram alla, men bara en eller förhoppningsvis med tur två kommer bli godkända. 

Det är en faktiskt väldigt bra tänkte gång.

Puss och kram

Om bara jag

Jag ligger med min nakna mage på brygg kanten och smeker vattnets kyliga matta täcke med mina spröda fingrar. Om du var här, om jag var oss dig. Om folk skulle lyssna mer, och ta till sig det jag sa kanske du kom tillbakas. Jag lyfter upp handen sakta. Sakta som brustet glas. Vattnet smeker stilla mina händer innan dom lättar från mina toppar och ovandls till droppade tårar, och tillbaks till havs. Jag rester mig stillsamt, blundar och låter sommarens dofter smeka mina lungor. Här står jag med min nakna mage på en brygga. Där fåglarnas eviga kvittrade och vindes lätta bris smeka löven i skogen intill mig i hettan.

Bad morgon, lycklig morning

Min morgon.  Tisdag. Sov jag oss min särbo. Ensam i hennes lägenhet.  Jag vakna upp av barn skriker.  Samma barn skrik som jag somna av. Jag gick upp satte igång ugnen och tog ut plåten samtidigt ur den. Tänkte göra en macka med skagenröra på. Mmm. Och tea. Framför nyheters morgon. Ugnen vart tillslut varm och jag skulle slänga in brödet i ca 8 min. Åtta minuters längtans tills en underbar frukost SKULLE avnjutas OM inte den där jäkla ugns luckan plötsligt vägrade öppna sig så man kunde slänga in brödet.  Aaaaaa. Jag drar och drar desperat men inget händer. Tillslut lossnar ungs luckan men glaset sitter fortfarande kvar. Jag känner en förtvivlan och en ilska. Mitt kära morgon humör växter sig allt starkare.  Jag ger upp. Slänger in brödet i miron. Slänger på skagenröra och gurka. Drick. Te. Gött. Medan man ser på tv. Och då trodde jag att allt var frid och fröjd.  Först ungen. Sen ugnen. Men icke. Jag tar på mig jackan. Skor. Osv. Redo. Och tänker. Nu kan väl inget mer gå fel. Hahaha.  Då sätter man i dom ny inköpta hörlurarna.  Och. Ja. Dom funka perfekt dagen innan. Helt fantastiskt.  Men nu. Nä. Tyst eller så är det ett jäkla mixer ljud. Samba ljud. Är det skämt. Bara för att det är samba färger.  Grrrrr. Jag gick.  Men mixade och tricksande mot bussarna. När jag skulle passera tingshuset eller vad det är i Flemingsberg. Så klev det ut en man mellan 40 till 50 år. Kläd i en hel svart kavaj och byxor.  Blont hår. Hans bil var svart. Han var advokat. Hade bråttom. Jag sengla upp under min ned dragna jack huva. Det var han ju. Han hade, när han varit politisker varit i min skola i mitt klass rum. Nästan bredvid mig. Men jag hade inte vågat säga något. Fegis. Rädd för hans livvakter ;) Jag drar av mig huvan. Vill gå fram till han. Men ser och vet att vi båda är stressade. Så jag låter det bero för den här gången. Jag sväljer hårt. Tar djupt andetag.  Fuck. Igen. Skamsen böjer jag ner huvudet men ser upp en sista gång.  Och då märker jag att han vänt sig ger mig en snabb blick. Sen försätter han. Bakom reser jag mig stolt. Med förnyade krafter. Allt motstånd på morgonen är borta med vinden och känner mig lätt. Två tankar snurrar inom mig dagens arbetsdag och hur jag ska reagera och göra nästa gång jag ser Tomas Boström. Jag ler. Och styr mina steg bort mot bussarna.