Jag ligger med min nakna mage på brygg kanten och smeker vattnets kyliga matta täcke med mina spröda fingrar. Om du var här, om jag var oss dig. Om folk skulle lyssna mer, och ta till sig det jag sa kanske du kom tillbakas. Jag lyfter upp handen sakta. Sakta som brustet glas. Vattnet smeker stilla mina händer innan dom lättar från mina toppar och ovandls till droppade tårar, och tillbaks till havs. Jag rester mig stillsamt, blundar och låter sommarens dofter smeka mina lungor. Här står jag med min nakna mage på en brygga. Där fåglarnas eviga kvittrade och vindes lätta bris smeka löven i skogen intill mig i hettan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar