I din besatthet

Mina händer känner kedjan kvar imorgon dagen.
I din besatthets regel.
Min framtid har redan passerat.
Jag drunknar i känslan i dig.
Mardrömmarna i mitt liv, väcks till liv utan sång i musiken.
Långt bortom dalarna läser jag dina glänsande läppars tro, emot spegel blanka sjöns önskningar om funnen förälskelse.
Förälskelsens önskningars besatthets rinner rikligt ur mina händer.
Händer sakta kedjans av isande stål, i en grå ljummen morgon.
Min framtid har redan passerat.
I din besatthets regel.

En kortis

Singel och halv glad, kex chockad. Sov gott. 😵

Rosornas väg. (till minnen efter händelsen i Paris.

En röst kallar ifrån ditt hjärta.
Minne efter en försvunnen tid har förlänge sen kallnat och blåser en piskande vind i ansiktet.
Sökandet efter rosornas väg har en början till ett slut
Du är där, men ändå i en mörk dröm.
Sjärnorna du räknat dansade av kärlek vi gjorde förr är förlorad.
Men en röst viskande djupt inom dig ger dig minnet efter en vaggvisas förhoppning till rosornas väg.
Sjärnorna du räknat flera mil ifrån oss älskar oss, men vi älskar inte tillbakas.
Hör viskningar inom dig viska, vi måste hålla ihop mot onskans mörker, och finna vår kärlek tillsammans.

En magisk natt.

Låt oss finnas till i en magisk natt. Jag vet att du vill. Slut din ögon, finn dig själv i  dig och kanske du ser en bättre tid i en världen fullt av hopp. Och när du vaknar upp i solens starka ljus. Vet du att en bättre tid anlänt. Till dess låt oss finna stigen till kärleken, respektens och Vänskaprns rätta väg.
Jag vet att du vill, djupt inom dig, hitta ditt hjärtats djupt inom dig. Så slut dina ögon tillsammans med mig i en magisk natt.

Vad händer i ett fallande korthus?

Känner att jag misslyckas att vara en bra morbror. Känns som jag inte ställt upp och funnits för mina syskonbarn när dom har har det som jobbigast. Känns som om allt rasar ihop likt ett korthus. Och jag vet inte vad jag ska göra. Men känner att något måste göras. Känner hur jag själv känner mig sårad inom mig. På samma sätt ilsken och handfallen.
Vad ska jag göra dyker hela tiden upp. Något vill jag göra. Något måste göras. Dom betyder väldigt mycket för mig. När man alltid funnits för dom, och jag vill göra det. Hur ska jag göra är den stora frågan just nu.

Barnens värld

Barnen sitter ner och väntar på de goda
Där ingen vet vem jag är.
Där ingen vet hur man gör en fredlig värld.
En önskan om en orättvis planets slut.
Barnen sitter oroligt, sorgsen, lyssnade efter en vaggvisas undre slut på en mörk värld.
En oönskad värld av orättvisor
Men jag vill inte att min freds värld försvinner och drars till en sorglig värld
Barnen ler när deras värld blir ljus vid en bättre värld
Min nervösa sorg ser ut återigen under orättvisors gårdag.
Barnen dör, när alla andra springer runt.
Var är min ljusa värld av hopp.
Barnen viskar efter en värld där ingen dör.
En sista önskan efter vårt lyckliga slut av hopp och önskningar.

What is love?

När man inte vet längre hur kärlek känns. Vet hur det känns att bli kär i en annan person. Vilken känsla man får. Hur det känns när man känner för någon annan. Det sägs att det pirrar i magen, att man blir glad över att se personen. Men är det verkligen sant. Och hur vet man att det är den rätta. Dom säger att det är lukten som avgör. Men hur, och varför avgörs det. Jag känner just nu, och undrar hur kärlek känns, och vad det är för något. Vad är meningen med love när man inte vet vad det betyder länge. Många frågor, med få svar.

Väck mig

Kalla mig. Väck mig, från mörkret. Öppna mina ögon, likt en öppen dörr. För jag kan inte vakna upp, så väck mig där
ingenting finns.
Jag känner mig kall. Tills du väcker mig och ser allt klart. Väck mig snälla, rädda mig från djupet av mörkret tills jag lever igen. Utan dig finns bara mörker. Rädda mig från ingenstans, djupt i mörkret. Tills jag känner mig återigen levande.

Vindarnas vindar (Till dom som inte finns med oss längre)

kan ännu inte förstå att du är bortom vind ifrån mig.
Ifrån din plats jag visste du fanns. Och varje gång jag kommer hem vet jag att du inte är där. Det var länge sen du lämna mig. Och ändå minns jag ditt leende och din sång du sjöng för mig. Du kommer föralltid leva inom mig. Jag känner det i vindes vindar. Men tiden är förlängen sen borta, när du var oss mig. Jag kommer älska dig även imorgon.
Jag kan inte förstå att du nu är borta, nu när jag känner mig ensam. Förstår inte sanningen i sanningen när din sång inte ljuder mer.
Så välkommen hem, till din plats du alltid brukar vara. För jag saknar dig. Jag kikar strött ut i skyn, medan snöflingorna anländer. Jag vet att du finns någonstans. Jag saknar din sång.
Hoppas vi ses snart igen.

Ensamheten

Tro mig själv, när allt går emot mig. Tänk positivt, stå rakryggad när allt ändå faller. När känslorna utåt ger glädje, men ensamheten är enorm av tåraranas förfall. Tårar, skrikade inombords av längtan efter saknaden från det förflutna.  Förflutna finnes till lyckan, och är kommen återigen. Då tårarna förvandlas till glädje av en positiv framtid.