Vad händer i ett fallande korthus?

Känner att jag misslyckas att vara en bra morbror. Känns som jag inte ställt upp och funnits för mina syskonbarn när dom har har det som jobbigast. Känns som om allt rasar ihop likt ett korthus. Och jag vet inte vad jag ska göra. Men känner att något måste göras. Känner hur jag själv känner mig sårad inom mig. På samma sätt ilsken och handfallen.
Vad ska jag göra dyker hela tiden upp. Något vill jag göra. Något måste göras. Dom betyder väldigt mycket för mig. När man alltid funnits för dom, och jag vill göra det. Hur ska jag göra är den stora frågan just nu.