Vill inte...

Jag är inte avundsjuk, inte kär eller förbannad. Inte heller ensam.
Jag känner mer obekväm, mm kanske lite avis emot par. Några som har funnit varandra och mött kärleken. Känner mig obekväm med att där har dom någon och inte jag. Jag är inte född för att leva singel, men livet vill att jag ska leva singel. Jag är inte kär i kärleken. Inte heller intresserad av att förbannad. Men är lite avis och fylld av sorg av att leva singel och känna ensamheten. Men glädjs av alla andras lycka, kärlek och framgång.
Vart är min kärlek. Lycka och framgång?