Tårar av glas

Min saknad var dag, var kväll är stark som vattnet i ett vattenfall. Min tårar rinner var kväll, och en önskan om att hon borde vara här. När jag somnat är hon i mina drömmar och kysser mina läppar ömt, som om dom vore av ömtåligt glas.
Men så slår jag upp mina blå kristall klar ögon och upptäcker att du inte är här. Att jag ligger helt ensam i min dubbel säng.
Du som lämnat mig för all framtid Förkrossad och kär i dig.
Jag älskar dig.